Min första kärlek hette Jacob. Vi gick båda två på dagis. Vi var båda tre år eller om vi var fyra. Jag kommer inte ihåg mycket av denna kärleken men min mamma har berättat för mig. Jag och Jacob lekte jämt på dagis och på Lucia gifte vi oss, två år i rad.
En dag när jag och mamma var och handla så kom Jacob tillsammans med sin mamma och pappa eller om de bara var en av dem. När han får syn på mig som står med mamma i kassan så ropar han: Där är min Fru!
Men sen en dag så skulle Jacob byta dagis. Då tog vår kärlek slut.
Barnkärlek är fint. Riktigt fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar