Den 29e augusti 1986 föddes det en liten tjej. 3460g och 49cm lång. Det var jag. En glad och livlig tjej som har båda fötterna på jorden. Jag har haft en helt normal barndom precis som de flesta andra. Jag bodde tillsammans med min mamma och pappa fram till jag var två år då de separerade och efter det bodde jag med min mamma.
Grundskolan gick jag på orten som jag växte upp på men gymnasiet gick jag mot strömmen och valde att gå i Falköping trots att alla mina kompisar och alla jag kände antingen skulle gå i Mullsjö eller i Jönköping. Jag valde att gå min egna väg som jag alltid gör. Jag låter inte folk köra med mig.
Gymnasietiden bara flög förbi och det var under denna tiden jag träffade min älskade. Dock inte i Falköping men han fanns i Skövde. Men vi var bara kompisar till en början, vad folk än tror. Det var inte meningen att vi skulle bli ett par. Det bara blev så och tur är väl det!
Efter gymnasiet så var jag som så många andra utan sysselsättning. Jag fick praktik på ett textiltryck. Men jag blev inte långvarig där för två veckor senare fick jag jobb. Där min älskling jobbade. 10 mil hemifrån. Så jag flyttade till honom till hans etta i Skövde och vi pendlade 6 mil enkel resa varje dag. Men det var ett jobb.
Eftersom det var så långt att pendla valde vi att flytta hit till Lidköping och här har vi blivit fast sedan dess.
2008 föddes vår första dotter. 11 veckor för tidigt. Det var långa veckor på sjukhus men allt gick bra och idag är hon en pigg tvååring som utforskar livet.
2010 föddes hennes lillasyster som snart blir 1 år. Det är inte klokt!
2010 blev jag även Fru Ahlin. Jag bytte efternamn och blev fru. Jag har inte riktigt fattat det än!
Men annars då? Vem är jag egentligen?
Jag är väldigt omtänksam och mån om mina vänner. Jag har hellre få bra vänner än många ytliga. Jag sätter barnen, mina vänner och min man före mig själv. Det är inte så bra i alla lägen då jag blivit väldigt sårad några gånger. Men på sikt har det även stärkt mig som person och jag har lärt mig min läxa.
Jag är en glad person. Jag visar sällan om jag är ledsen. Det är något jag behåller för mig själv på både gott och ont. Jag har alltid haft lätt att lära mig saker. I skolan gick jag ut med mestadels MVG och VG. Körkortet tyckte jag var pest och pina att ta. Men klarade det på första försöket och idag är jag överlycklig att jag tog mig igenom det.
Jag är intresserad av bildredigering och jag spelar wow.. ja vet inte riktigt vad jag ska säga mer. Men det är kort och gott det om mig. Fråga på bara om ni undrar nåt =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar