Det blev gymmet när älsklingen kom hem

Jag vågade mig dit. Livsfarligt var det och jag kunde ha dött... men jag överlevde fast jag kände mig väldigt liten och väldigt stor. Men jag tänkte istället att låt dem kolla om de nu gör det för jag ska inte vara stor så länge till. För varje sak jag gör desto närmare mitt mål kommer jag. Det är bara att kämpa. Om ett år kanske jag står här och har nått min målvikt och faktiskt vara smal.

Det blev 1½ timmes träning idag. Jag tog i och kämpade så att jag mådde illa. Det var lite jobbigt må jag säga men vad nöjd jag var efteråt. Jag gillar det riktigt mycket. Det tråkiga är att jag ska lämna blod imorgon så vi får väl se hur jag mår på onsdag om jag kan träna eller ej. Får lyssna på kroppen helt enkelt.

Tänkte lägga upp en bild på ett rött ansikte som är stolt och nöjd efter sin träning och som precis har kommit in i omklädningsrummet! Orkar inte redigera den nåt så den får bli obeskuren och lite oskarp :p